Risker och risktäckning
Alla utlandsaffärer innebär risker. Kartlägg riskerna innan avtalsförhandlingar inleds och innan offert. Ta sedan ställning till vilka risker ditt bolag har kapacitet och riskvilja att bära själv och vilka som behöver täckas av.
Gör tidigt en bedömning av vilka risker företaget kan ta på egen hand och vilka risker som behöver täckas av. Det finns flera olika risker för exportören vid en exportaffär. De vanligaste riskerna är politisk risk, kommersiell risk samt varurisken.
De vanligaste riskerna är politisk risk, kommersiell risk samt varurisken
Den politiska risken är kopplad till köparlandet. I länder med ekonomiska problem och politisk oro kan olika åtgärder från myndigheter snabbt förändra affärsmöjligheterna. Många länder har brist på hårdvaluta. Myndigheter kan vidta åtgärder som fördröjer eller förhindrar överföring av betalningar, så kallad transfereringsrisk.
Sanktionsrisken är en del av den politiska risken men är så viktig att den bör ligga överst på listan. Du kan beröras även indirekt, till exempel som underleverantör. Se kapitlet Trade Compliance.
Den kommersiella risken är beroende av vem köparen är och vilka säkerheter denne eventuellt är beredd att ställa. Risken att köparen gör konkurs, kommer på obestånd eller helt enkelt låter bli att betala kallas för kommersiell risk.
Även compliance och due diligence på motparten är en del av den kommersiella risken: vet du vem du säljer till, vem som äger bolaget och att affären är rimlig?
En varurisk kan finnas om varan är specialtillverkad och köparen skulle bryta kontraktet eller komma på obestånd under tillverkningstiden. Då kan det vara svårt att sälja produkten till en annan kund utan omfattande merkostnader.
Vikten av att göra en kreditutvärdering
DKontrollera alltid kreditvärdighet och bakgrund hos nya och okända kunder innan du levererar. Erfarenheten visar dessutom att de flesta kreditförluster uppstår hos befintliga kunder, så bevaka och uppdatera hela kundstocken minst en gång per år. Det kan vara tillräckligt att regelbundet köra en kreditupplysning, men för större belopp är det värt att göra en grundlig bedömning.
Tillgången till kreditinformation varierar mellan länder, och uppgifterna kan vara gamla. För internationella kreditupplysningar är Dun & Bradstreet störst. Business Swedens utlandskontor kan också hjälpa dig med lokal information.
En rekommendation är att fastställa en intern kreditpolicy och en riskprofil, då behöver inte beslut fattas om varje enskild affär. En riskprofil kan till exempel vara att ansöka om EKN-garanti när EKN:s landriskklass är sämre än en viss nivå. Agera snabbt vid utebliven betalning.
Alla affärer innebär att ta risk men det finns olika sätt att justera risknivå efter riskvilja.
EKN, Exportkreditnämnden, är en statlig myndighet med regeringens uppdrag att främja svensk export. EKN försäkrar exportföretag och banker mot risken att inte få betalt och bedömer landrisken för världens länder i klasserna 0 till 7. Ju lägre siffra, desto bättre kreditvärdighet. I EKN:s landpolicy ser du också om EKN över huvud taget kan ställa ut garanti till landet, så titta där redan när du bedömer en ny marknad.
Vilken garanti som passar beror på affären, kunden, kredittiden och hur du finansierar den. Därför hänvisar vi till EKN:s Garantiguide, som hjälper dig att hitta rätt garanti oavsett om du är exportör, underleverantör eller bank. Mer information om EKN och garantierna hittar du på ekn.se.
Tänk på detta innan ansökan:
Ansök i god tid, helst innan offert.
Garantin ska i regel begäras senast vid leverans, och villkoren avgör vad som täcks.
Garantin gäller den affär du har ansökt om.
Ändra inte betalningsvillkor eller leveransvillkor utan att stämma av med EKN, och gör förfallodagen tydlig i avtalet och på fakturan.
EU-regler begränsar vad EKN kan täcka på vissa marknader
Framförallt kortare krediter (under 24 månader) till inom OECD-länderna. Kontrollera detta i Garantiguiden eller kontakta EKN.
Informera EKN direkt
om du får signaler om att köparen har betalningsproblem.
Prata med din bank innan du lovar din kund något.
Bankerna har blivit mer restriktiva med att diskontera exportfakturor, särskilt på mindre affärer. Det beror på skärpta kapitaltäckningsregler och en orolig omvärld. Fråga banken vad den kan erbjuda, och om det finns EKN-lösningar som gör det lättare för banken att finansiera fordran.
En kreditförsäkring skyddar mot kundförluster, både i Sverige och vid export. Försäkringsbolaget bedömer löpande dina kunders kreditvärdighet och fastställer en kreditgräns per kund. Om en försäkrad kund inte betalar ersätts normalt cirka 90 procent av förlusten, förutsatt att försäkringsvillkoren följs, till exempel att utebliven betalning anmäls i tid. Många bolag erbjuder även kreditupplysning, bevakning och inkasso.
I Sverige erbjuder bland andra Allianz Trade, Coface och Atradius kreditförsäkring, och alla har lösningar för små och medelstora företag. Försäkringsbolagen vill ofta försäkra en hel kundportfölj eller större enskilda kundrisker, och det krävs normalt en viss volym. Fråga därför även om möjligheten att försäkra enskilda kunder.
Kreditförsäkring är särskilt aktuell för försäljning på kredit till länder där EKN inte kan ge garanti på grund av EU-regler, det vill säga kredittider under 24 månader till bland annat EU, Norge, Island, Schweiz, Storbritannien, Kanada, USA, Japan, Australien och Nya Zeeland. En kreditförsäkring kan också göra det enklare att få finansiering för kundfordringarna.
Exportfactoring är kortfristig finansiering av ett företags kundfordringar. Fakturafordringen överlåts till ett fristående factoring-, finans- eller försäkringsbolag, som i regel också kan sköta påminnelser och inkasso. Factoring finns i tre former:
Fakturabelåning är enbart en finansieringsform. Du behåller kreditrisken.
Fakturaköp med regress. Finansbolaget köper fakturan men kan kräva tillbaka beloppet om kunden inte betalar. Du behåller kreditrisken.
Fakturaköp utan regress. Finansbolaget tar över kreditrisken, vilket ger både finansiering och riskavlyft. Kundfordran kan då normalt lyftas bort från din balansräkning, men hur det redovisas avgörs av ditt bolag och din revisor.
Tänk på att regressfrihet normalt gäller kundens oförmåga att betala, inte tvister eller reklamationer, och att finansbolaget gör en egen kreditbedömning av köparen. Avgiften beror bland annat på köparens kreditvärdighet och fakturans löptid. Kontrollera att leverantören hanterar exportfakturor och det aktuella landet. För större bolag kan AB Svensk Exportkredit, SEK, tillhandahålla denna lösning.
En bankgaranti innebär att uppdragsgivarens bank åtar sig att betala ett visst belopp till garantins förmånstagare om uppdragsgivaren inte fullgör sina åtaganden. Förmånstagaren måste aktivt kräva att garantin ska användas. Banken gör en kreditprövning av uppdragsgivaren och kan kräva säkerhet.
De vanligaste garantierna är:
Till köparens förmån: anbudsgaranti, förskottsgaranti, fullgörandegaranti, återbetalningsgaranti och garantitidsgaranti.
Till säljarens förmån: betalningsgaranti, stand-by remburs och växelaval. En betalningsgaranti från köparens bank är ett vanligt sätt att kunna sälja på kredit.
Till rederiet: konossementsgaranti.
Internationella garantier bör vara betalbara på första anmodan (on demand) och följa ICC:s regler för garantier, URDG 758. Stand-by remburs följer normalt ICC:s ISP 98. URDG gäller bara om garantitexten uttryckligen hänvisar till dem.
En bankgaranti av typen demand guarantee är självständig i förhållande till det bakomliggande avtalet. Banken prövar endast om en begäran om betalning uppfyller garantins villkor, inte om det föreligger något avtalsbrott. Garantitextens utformning är därför avgörande för uppdragsgivarens risk.
Banker använder ofta standardtexter, och ICC har tagit fram modellformulär för garantier enligt URDG 758. Parterna bör i avtalet ange vilken typ av garanti som ska ställas, och garantitexten bör överenskommas och bifogas avtalet innan det undertecknas. Garantitexten bör ange belopp och eventuell reducering, giltighetstid (utgångsdatum eller händelse), vilka dokument och vilket påstående som krävs för en begäran, hänvisning till URDG 758 samt tillämplig lag och behörig domstol. Om inget anges gäller enligt URDG 758 lagen och domstolarna på den ort där garantin har utfärdats. Texten bör granskas av banken innan den godkänns.
För mer detaljerad information om olika garantiformer se Business Swedens Skeppningshandbok.
Remburs är ett vedertaget betalvillkor inom internationell handel som lyder under ICC:s regelverk UCP 600. Den bank som öppnar rembursen åtar sig att betala ett visst belopp till exportören om rembursens villkor uppfylls. All handel sker mot dokument. En remburs kan beskrivas som en kombination av bankgaranti, betalningsuppdrag och finansieringsinstrument. Importören ger sin bank i uppdrag att öppna rembursen.
Vid obekräftad remburs har exportören ingen risk på importören, men fortfarande en risk på importörens bank och land. Vid bekräftad remburs garanteras betalningen av den svenska banken, mot en bekräftelseprovision.
Banken granskar dokumenten, inte varorna. Säkerheten gäller därför bara om exportören kan uppfylla samtliga villkor, till exempel utfärda dokument med ett särskilt innehåll i rätt tid. Granska remburstexten direkt när du får den och begär ändring om något villkor inte kan uppfyllas. Be om ett utkast (draft) innan rembursen öppnas. Acceptera inte dokument som köparen ska utfärda eller villkor som gör betalningen beroende av köparens importtillstånd.
Remburs används framför allt vid handel med tillväxtmarknader (emerging markets), främst i Asien och Mellanöstern. Den är ofta att rekommendera vid ny affärsförbindelse, svag eller okänd betalningsförmåga, stora belopp, specialtillverkade varor och när köparen önskar leverantörskredit. Det gäller även vid export till länder med brist på utländsk valuta eller osäker betalningsförmåga.
En remburs förutsätter att det finns en fungerande kedja av banker mellan säljarens och köparens bank, så kallade korrespondentbankförbindelser. Antalet sådana förbindelser har minskat stadigt under de senaste åren. Skärpta krav på bland annat penningtvätt och sanktioner har gjort det dyrare och mer riskfyllt för bankerna att upprätthålla dem, och många banker har valt att avsluta förbindelser med mindre lönsamma marknader eller banker i länder med högre risk. För dig som exportör betyder det att din bank inte alltid kan avisera eller bekräfta en remburs från en viss utländsk bank, eller att den kan behöva gå via en tredje bank, vilket tar längre tid och kostar mer. Kontrollera därför med din bank om den kan hantera den öppnande banken och landet redan innan du lämnar offert.
Remburs kräver dessutom kunskap, noggrannhet och bankens medverkan, och medför avgifter som väger tungt vid små belopp. Bedöm därför om kostnaden och arbetsinsatsen står i rimlig proportion till affärens värde och bolagets resurser. För mindre bolag och mindre affärer kan dokumentinkasso kombinerat med förskott, en bankgaranti, kreditförsäkring eller en EKN-garanti vara ett mer rimligt alternativ. Stäm alltid av med din bank innan du erbjuder remburs.
Behöver du hjälp att bedöma vilken typ av risktäckning som passar din affär? Kontakta Exportregler på exportregler@business-sweden.se
Forfaiting är en form av finansiering utan regress som främst används vid längre exportkrediter och större affärer. Importören ställer ut växlar eller annan skuldförbindelse som garanteras av en bank i dennes land. Exportören säljer dem till sin bank eller ett annat finansinstitut, som tar över fordran på importören och sköter inkasseringen. Exportören har ändå kvar sina skyldigheter enligt leveransavtalet. Kontakta din bank för att höra om och på vilka villkor den erbjuder forfaiting.
För mer detaljerad information om risker och risktäckning se Business Swedens Skeppningshandbok. Business Sweden arrangerar även följande utbildningar där man kan få en närmare genomgång av risker och risktäckning: Leveransvillkor och utlandsbetalningar, Export i praktiken för säljare och Förbättra din export.