Identifiera riskerna i den aktuella affären och ta ställning till vilka risker ni kan acceptera och vilka risker som ni måste lyfta av

• Hur ser kundens kreditvärdighet ut? Finns det risk för att kunden betalar för sent eller att de kommer på obestånd?

• Hur ser landrisken ut? I länder med ekonomiska problem och politisk oro kan olika åtgärder från myndigheter snabbt förändra affärsmöjligheterna.

• Vilken valuta offererar ni i? Som exportör är betalningar i utländsk valuta en risk som kan hanteras på olika sätt. Att offerera i SEK kan dock innebära en stor konkurrensnackdel
  

Läs mer under Risker och risktäckning

Begär ni ofta förskottsbetalning? Tänk på att ni kan förlora affärsmöjligheter om ni gör det allt för ofta. Att kunna lämna en leverantörskredit till er kund kan vara ett viktigt säljargument. Med en ”säker” betalning t ex remburs eller en EKN-garanti kan det vara lättare att ge er kund en kredit.

Avstår ni från potentiellt lönsamma affärer p g a risken att inte få betalt? Så ska det inte behöva vara! Det finns många betalningslösningar som är bra både ur säljarens och köparens perspektiv

• Vilket land säljer ni till?

• Vad är det för kund, ny eller välkänd?

• Beloppets storlek?

• Vill kunden ha kredit?

• Är varan specialtillverkad just för den här kunden?

Tänk på att val av betalningsvillkor kan vara ett viktigtsäljargument och även att vissa betalningsvillkor kan underlätta en finansieringslösning. Det är även viktigt att kombinera betalningsvillkor och leveransvillkor på rätt sätt.

Läs mer under Val av betalningsvillkor

Försenade betalningar orsakar ränteförluster och kravkostnader. Ofta används dröjsmålsräntedebitering som kompensation men det är inte möjligt att debitera dröjsmålsränta i alla länder på grund av lagar och traditioner.

Inställningen till detta är dock långsamt på väg att ändras. Ju oftare dröjsmålsränta nämns i offerter, orderbekräftelser och fakturor, desto bättre. Räntans nivå är viktig. Den bör vara tillräckligt hög för att kunden skall ge just din faktura prioritet.

2013 implementerade Europaparlamentet det s k "Late Payments Directive" (2011/7/EU) för att stävja sena betalningar. Direktivet omfattar handelstransaktioner mellan såväl privata som offentliga företag och har implementerats i alla EUs medlemsländer.

Påminnelse- och inkassorutiner
Betalningsfördröjningar är tyvärr vanliga vid försäljning på öppen kredit. Oavsett orsakerna till fördröjningarna är det mycket viktigt att ditt företag har en fungerande bevakningsrutin och kravrutiner, som effektivt tvingar köparna att betala i tid. För att kunna lyckas utan att störa kundrelationen behöver du känna till lokal praxis i respektive land. Om du vill veta mer kontakta exempelvis Intrum, tel. 08/616 77 00.

Om krav- och inkassoåtgärd inte leder till resultat kan rättsliga åtgärder vidtas. Normalt sker detta i den domstol där kunden finns, med målet att få en dom med förpliktelse för kunden att betala. Om kunden inte betalar frivilligt enligt domen kan du under vissa förutsättningar få domen verkställd genom myndighet i kundens land.

Preskriptionstid
Detta är tiden fram till dess att rätten till fordran, talan eller dylikt upphör. Det kan exempelvis vara ett betalningskrav, där borgenären måste kräva betalning från gäldenären inom en viss tid för att rätten ska fortsätta gälla.