Lämpliga (och rimliga) betalningsvillkor
Vilket betalningsvillkor som är lämpligt för den specifika affären beror på hur stor risk ni kan bära och hur ert kassaflöde och finansieringsbehov ser ut. Vad som är möjligt beror på köparen, på din bank och på eventuella andra aktörer. Ta kontakt med banken tidigt. Betalningsvillkoret är också ett säljargument. Det ska vara attraktivt för både säljare och köpare, stundtals är det möjligheten att erbjuda kredit som avgör vem som vinner affären.
Faktorer som avgör vilket betalningsvillkor som är lämpligt:
Kunden:
Är den ny eller välkänd, och hur ser kreditvärdigheten ut?
Landet:
Hur ser landrisken ut? Finns det valutarestriktioner som kan fördröja eller stoppa betalningen, så kallad transfereringsrisk?
Affären:
Hur stort är beloppet, hur lång kredittid efterfrågas och är varan specialtillverkad för en specifik köpare?
Finansieringsbehov:
Behöver ni finansiera fordran, och vill ni undvika att binda kapital i kundfordringar?
Bolagets kapacitet:
Finns resurser att hantera dokumentationen? Vissa betalningsvillkor kräver mycket noggrannhet och administration
Banken:
Accepterar er bank transaktioner från landet, och hur gärna hanterar den den här typen av affär? Kontakta banken innan ni lämnar offert, så hinner den uppdatera sin kundkännedomoch minska risken att en betalning stoppas
Betalningsvillkor i internationell handel
En majoritet av alla betalningar i internationell handel sker som rena banköverföringar baserat på försäljning med ren betalning/öppen räkning. Det är enkelt, kostnaden är låg men innebär en förhöjd risk för exportören, och beroende på villkoren, en påfrestning för exportörens kassaflöde.
En ren betalning är inte knuten till några villkor till skillnad från så kallade dokumentknutna/villkorade betalningar som dokumentinkasso och remburs.
Ren betalning i efterskott rekommenderas när förutsättningarna är följande:
Välkänd kund i utvecklat industriland
Kundens betalningsförmåga är god
Stabilt bank- och betalningssystem
Kombinerad med säkerhet i form av tillexempel garanti
Betalningar vid ren betalning sker normalt som banköverföring, och utlandsbetalningar går vanligtvis via bankernas meddelandesystem SWIFT. Sedan 22 november 2025 används meddelandestandarden ISO 20022 för betalningsinstruktioner mellan banker. Den ger bankerna mer strukturerad information om avsändare och mottagare, vilket underlättar automatisk hantering och kontroller mot sanktioner och penningtvätt. Se därför till att mottagarens fullständiga namn och adress, liksom kontouppgifter, är korrekta i fakturor och betalningsinstruktioner. Kravet på strukturerade adresser är på väg men har skjutits upp, och bankerna rekommenderar att företag redan nu kontrollerar att ort och landskod finns i kund- och leverantörsregister.
Betalningar i euro inom EU kan allt oftare genomföras som omedelbara betalningar. Det kan förkorta tiden till att pengarna är på kontot, men det påverkar inte risken i affären. Omedelbara betalningar är begränsade till euro inom EU, och en kund som inte kan eller vill betala gör det inte snabbare. Fråga din bank vad den kan erbjuda.
I Business Swedens Skeppningshandbok finns mer information om vanligt förekommande kredittider i olika länder.
Dokumentinkasso är en betalningsform där exportören kan ha säkerhet i varan tills de dokument som bankerna förmedlar lämnas till köparen, mot betalning eller accept av växel.
Dokumentinkasso fungerar bäst och är säkrast vid sjötransporter med åtkomsthandlingen originalkonossement/ Original Bill of Lading (BL). Vid transport med flyg, lastbil eller järnväg kan fraktsedlarna ställas till köparens bank för att säkra varorna. Den utländska banken måste alltid rådfrågas om detta först.
Vid ett dokumentinkasso initierar exportören betalningen genom att ge sin svenska bank ett inkassouppdrag tillsammans med ett antal dokument. De vanligaste dokumenten är transportdokument, handelsfaktura och packlista men ofta är dokumentationen mer omfattande än så. Exportörens bank skickar dokumenten till köparens bank som i sin tur överlämnar dem till köparen mot betalning (Documents against Payment D/P, CAD) eller mot accepterande av växel (Documents against acceptance D/A).
Växeln är ett skuldebrev och är i dessa sammanhang dragen på ett visst antal dagar, vilket innebär att säljaren lämnar köparen en kredit. Om säljaren önskar ytterligare säkerhet kan köparens bank garantera växeln genom att teckna "aval" (avaliserad växel).
Viktigt att veta är att bankernas roll vid dokumentinkasso enkom är som brevlåda. Dvs, banken tar ingen kreditrisk och har inget annat ansvar än att notifiera importören i enlighet med inkassoinstruktionen. Banken kommer inte att gå igenom bifogad dokumentation utan enkom agera i enlighet med instruktionen.
Remburs är ett vedertaget betalvillkor inom internationell handel som lyder under ICC:s regelverk UCP 600. Den bank som öppnar rembursen åtar sig att betala ett visst belopp till exportören om rembursens villkor uppfylls. All handel sker mot dokument. En remburs kan beskrivas som en kombination av bankgaranti, betalningsuppdrag och finansieringsinstrument. Importören ger sin bank i uppdrag att öppna rembursen.
Vid obekräftad remburs har exportören ingen risk på importören, men fortfarande en risk på importörens bank och land. Vid bekräftad remburs garanteras betalningen av den svenska banken, mot en bekräftelseprovision.
Banken granskar dokumenten, inte varorna. Säkerheten gäller därför bara om exportören kan uppfylla samtliga villkor, till exempel utfärda dokument med ett särskilt innehåll i rätt tid. Granska remburstexten direkt när du får den och begär ändring om något villkor inte kan uppfyllas. Be om ett utkast (draft) innan rembursen öppnas. Acceptera inte dokument som köparen ska utfärda eller villkor som gör betalningen beroende av köparens importtillstånd.
Remburs används framför allt vid handel med tillväxtmarknader (emerging markets), främst i Asien och Mellanöstern. Den är ofta att rekommendera vid ny affärsförbindelse, svag eller okänd betalningsförmåga, stora belopp, specialtillverkade varor och när köparen önskar leverantörskredit. Det gäller även vid export till länder med brist på utländsk valuta eller osäker betalningsförmåga.
En remburs förutsätter att det finns en fungerande kedja av banker mellan säljarens och köparens bank, så kallade korrespondentbankförbindelser. Antalet sådana förbindelser har minskat stadigt under de senaste åren. Skärpta krav på bland annat penningtvätt och sanktioner har gjort det dyrare och mer riskfyllt för bankerna att upprätthålla dem, och många banker har valt att avsluta förbindelser med mindre lönsamma marknader eller banker i länder med högre risk. För dig som exportör betyder det att din bank inte alltid kan avisera eller bekräfta en remburs från en viss utländsk bank, eller att den kan behöva gå via en tredje bank, vilket tar längre tid och kostar mer. Kontrollera därför med din bank om den kan hantera den öppnande banken och landet redan innan du lämnar offert.
Remburs kräver dessutom kunskap, noggrannhet och bankens medverkan, och medför avgifter som väger tungt vid små belopp. Bedöm därför om kostnaden och arbetsinsatsen står i rimlig proportion till affärens värde och bolagets resurser. För mindre bolag och mindre affärer kan dokumentinkasso kombinerat med förskott, en bankgaranti, kreditförsäkring eller en EKN-garanti vara ett mer rimligt alternativ. Stäm alltid av med din bank innan du erbjuder remburs.
Behöver du hjälp att bedöma vilken typ av risktäckning som passar din affär? Kontakta Exportregler på exportregler@business-sweden.se
För mer djupgående information om remburser se Business Swedens Skeppningshandbok. Remburser och andra betalningsformer gås även mer noggrant igenom i vår utbildning Leveransvillkor och utlandsbetalningar och Export i praktiken för säljare