Uppdaterad:

1.1 Mänskliga rättigheter

MR-redigerad.jpg

De mänskliga rättigheterna syftar till att ge alla människor i hela världen möjligheten att leva ett drägligt liv. De reglerar bland annat rätten till liv och överlevnad, det vill säga rätten till föda och husrum, skydd för familjen, rätt till utbildning, rätt till sina innersta tankar och trosuppfattning, frihet från tortyr och slaveri samt yttrandefrihet. Denna lista är dock inte uttömmande, mer information hittar ni i länkarna nedan.

Företaget får inte orsaka, bidra eller vara kopplade till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, företaget ska även arbeta för att förhindra kränkningar samt åtgärda eventuell negativ påverkan.

I Sveriges Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter och på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter hittar ni mer information om FN:s allmänna förklaring, inklusive Utrikesdepartementets MR-rapporter. Ni hittar även mer information på FN:s hemsida.

I Sverige och EU har vi en lagstiftning som skyddar de mänskliga rättigheterna, men för att minimera riskerna för negativ påverkan i andra delar av världen har företagen skyldighet att följa internationella standarder och riktlinjer oavsett var i världen affärsrelationerna finns. Många företag är idag verksamma i länder där det förekommer inskränkningar av demokratiska rättigheter. Att bedriva verksamhet i dessa områden kan innebära stora utmaningar för svenska företag. Riskerna är att man som företag stöttar odemokratiska samhällsstrukturer medan fördelarna är att man skapar arbetstillfällen och kan bidra till att öppna upp dialoger om demokratiska rättigheter.

För att minimera företagets risk att kränka de mänskliga rättigheterna är det viktigt att ni är medvetna om i vilka situationer det kan föreligga en risk. Nedan belyser vi några särskilda affärssituationer där företaget kan riskera att kränka de mänskliga rättigheterna. Riskerna kan vara större beroende på bransch och i vilket geografiskt område företaget är verksamt inom. Observera att listan inte är uttömmande.

Under avsnittet arbetsvillkor hittar ni information om tvångsarbete, barnarbete, rätten att ansluta sig fackligt och rätten till icke-diskriminering. Även om dessa faller under mänskliga rättigheter har vi valt att följa UN Global Compact:s struktur och tar därför upp dessa under arbetsvillkor.

Risker i olika affärssituationer

Smuggling och människohandel

Vissa branscher och geografiska områden kan vara mer utsatta för smuggling och människohandel. Transporter och varuflöden utnyttjas av kriminella för att smuggla narkotika, tobak, vapen eller andra illegala varor. Det kan ske utan att företaget som står för transporten märker det.

Information om smuggling hittar ni hos Tullverket, se Samverkan mot tullbrottslighet, SMT och  AEOS-Säkerhet och skydd.

För att i möjligaste mån förebygga att kriminella utnyttjar er transport för smuggling bör ni ha en tydlig policy gentemot partners och anställda, kontrollera förseglingen mot transportdokument och samarbeta med tullen. Ni måste även vara uppmärksamma på varornas ursprung och se till att varorna har de certifikat som krävs.

Människohandel (trafficking) är ett globalt problem. Företag inom framför allt transport- och turistsektorn, men även företag i utsatta länder, bör ha med denna faktor i sin riskanalys. Det kan till exempel finnas risk att hotell och transporter används av kriminella ligor och att företagens medarbetare utnyttjar sexuella tjänster. Inom vissa branscher så som hushållsnära tjänster, fabriker och jordbruk kan det finnas risk för tvångsarbete, se mer i avsnittet om arbetsvillkor.

Information om människohandel hittar ni hos UNODC.

Utvinning av naturresurser

När ni ska etablera er på en ny marknad och eventuellt använda mark och naturresurser från området, är det viktigt att ni beaktar lokalbefolkningen och landets urinvånare så att företaget inte riskerar att kränka deras värderingar, rättigheter, kulturella och religiösa traditioner och intressen. Mer information hittar ni i ILO:s Indigenous and tribal peoples.

När ni väljer leverantör av råmaterial är det viktigt att tänka på varifrån råvarorna och produkterna kommer. Det kan finnas en risk att de är utvunna, jagade eller fiskade på ett olagligt eller oetiskt sätt. Se även under ”smuggling och människohandel” ovan.

Något som diskuteras mycket på politisk nivå är konfliktmineraler. Det handlar om mineraler som bland annat finns i smarta telefoner, datorer och hushållsmaskiner. Många av dessa mineraler utvinns i Kongo-Kinshasa och närliggande länder, där gerillagrupper kontrollerar gruvorna. Handeln med dessa konfliktmineraler bidrar till finansiering av väpnade grupper som förvärrar konflikterna som ofta pågått i många år.

En ny EU-lag har antagits av parlamentet som ska tvinga företag som importerar och förädlar mineraler att redovisa vilka gruvor och smältverk mineralerna kommer ifrån.  De nya kraven väntas gälla från och med den första januari 2021. Mer information om den nya lagen hittar ni bland annat på Europaparlamentets hemsida.

Skatt- och kapitalflykt

Enligt OECD:s uppskattningar försvinner mellan fyra och tio procent av bolagsskatten globalt genom skatteflykt varje år. Skatte- och kapitalflykt är ett hinder för utveckling och välfärd i hela världen, men det drabbar utvecklingsländerna hårdast.

Mycket sker i en gråzon där handlingen i sig är laglig men står i konflikt med lagens mening. Genom att till exempel flytta pengar mellan företagskoncernens verksamhet försvinner vinsterna från ett utvecklingsland till ett skatteparadis. Oetisk skatteplanering bidrar till att inte alla människor får tillgång till grundläggande rättigheter, så som bland annat sjukvård, skola och omsorg. Mer information hittar ni bland annat hos Forum Syd.

Skadliga produkter

Produkter med bristfällig kvalitet kan i sig innebära en risk för att de mänskliga rättigheterna kränks. Företaget har en skyldighet att se till att produkterna är säkra och inte riskerar att skada någon i kundledet, särskilt när det gäller elektronik och andra konsumentvaror. Det är viktigt att följa lagar och regler när det gäller märkning, manualer och säkerhetstester. Även om vissa länder inte kräver certifikat eller tester av produkten bör företaget ändå garantera att produkten är säker innan den säljs på marknaden.

Det kan även finnas risk för förfalskade produkter där kvalitén och innehållet inte överensstämmer med originalet, för vissa produkter så som läkemedel kan detta få förödande konsekvenser. 

För vissa produkter finns det tydliga lagar kring vilka de får säljas till, till exempel vad gäller krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Mer om detta hittar du hos Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och hos Sveriges Exportkontrollförening. Även om ni inte säljer ”känsliga” produkter bör ni vara uppmärksamma på vem kunden och slutkunden är så att produkterna inte hamnar i ”fel händer” och riskerar att kränka de mänskliga rättigheterna längre fram i värdekedjan.

Fler konkreta exempel på risker hittar ni i de vägledande dokumenten till vänster.

Förebyggande åtgärder

För att inte riskera kränkning av mänskliga rättigheter bör företaget vidta följande åtgärder:

  • Följ lagar och internationella riktlinjer. Se till att ni förstår innebörden av de nationella lagarna som berör mänskliga rättigheter i de länder ni bedriver verksamhet. Som lägsta nivå ska ni alltid följa internationella riktlinjer, detta är särskilt viktigt där lagstiftningen är bristfällig eller saknar efterlevnad.

  • Ha med mänskliga rättigheter i er analys över risker och möjligheter. Granska ert företag och se om, och i sådant fall i vilka av era affärssituationer det föreligger risk för kränkning av de mänskliga rättigheterna.

  • Ta hjälp av nationella och internationella vägledningsverktyg (se vägledande dokument till höger).

  • Ha en tydlig policy gällande mänskliga rättigheter, det vill säga hur ni ska förhålla er till och agera om ni upptäcker kränkningar. Läs mer under steg 2 och 3.

  • Förmedla policyn i företagets uppförandekod och utbilda alla anställda i denna. Se mer under steg 3 och 4.

  • Samarbeta och ha en dialog med organisationer och NGO:s på de marknader företaget är verksamt, exempel Human Rights Watch och Amnesty International. Detta är särskilt viktigt i högriskländer.

  • Gör en noggrann företagsbesiktning, på engelska due diligence av era potentiella affärspartner innan ni fattar avgörande affärsbeslut.

  • Utbilda och informera era partners om lagar, risker och företagets uppförandekod. Läs mer under steg 4.

  • Ställ krav på leverantörerna och att de i sin tur ställer krav på sina underleverantörer. Läs mer under steg 4.

  • Inför en visselblåsarfunktion där anställda och partners kan rapportera om de misstänker brister. Läs mer under steg 4.

  • Utför kontroller (audits) i er verksamhet och på era partners med hjälp av experter, läs mer under steg 4.

  • Kontakta Business Sweden om ni har generella frågor om hållbarhet eller om ni vill veta mer om risker och möjligheter på en viss marknad.