Uppdaterad:

Dröjsmålsränta

Försenade betalningar orsakar ränteförluster och kravkostnader. Ofta används dröjsmålsräntedebitering som kompensation men det är inte möjligt att debitera dröjsmålsränta i alla länder på grund av lagar och traditioner.

Inställningen till detta är dock långsamt på väg att ändras. Ju oftare dröjsmålsränta nämns i offerter, orderbekräftelser och fakturor, desto bättre. Räntans nivå är viktig. Den bör vara tillräckligt hög för att kunden skall ge just din faktura prioritet.

2013 implementerade Europaparlamentet det s k "Late Payments Directive" (2011/7/EU) för att stävja sena betalningar. Direktivet omfattar handelstransaktioner mellan såväl privata som offentliga företag och har implementerats i alla EUs medlemsländer.

Betalningsdirektivet innebär att:

  • Myndigheter måste betala för inköpta varor och tjänster inom 30 dagar, kan förlängas till 60 dagar i exceptionella fall.

  • Avtalsfrihet vid handelstransaktioner. Privata företag bör betala sina fakturor inom 60 dagar om de inte uttryckligen kommit överens om annat och om det inte är grovt oskäligt gentemot fordringsägaren.

  • Företag har automatisk rätt att kräva ränta på sena betalningar utan att behöva skicka betalningspåminnelse först. De kan också automatiskt få ett schablonbelopp på minst 40 Euro som ersättning för indrivningskostnader, 450 kronor i Sverige. Företagen kan också kräva ersättning för övriga rimliga indrivningskostnader som exempelvis för att ha anlitat inkassoföretag och advokat.

  • Den lagstadgade räntan för försenad betalning är minst  8 procentenheter över Europeiska Centralbankens basränta, Riksbankens referensränta i Sverige. Myndigheter får inte fastställa en lägre räntesats för sena betalningar.

  • EU-länderna får ha kvar eller införa lagar och andra författningar som är mer gynnsamma för fordringsägarna än bestämmelserna i direktivet.

Medan betalningskulturen har förbättrats i de flesta EU-länder de senaste åren har betalningskulturen i Sverige tvärtom försämrats. Därför har ett antal aktörer i svenskt näringsliv presenterat en kod om 30 dagars betalningstider till svenska mindre och medelstora företag. Parallellt med koden har regeringen tagit fram ett förslag om lagstiftning som ålägger större företag att redovisa sina betalningstider. Nu uppmanas alla storföretag att ansluta sig till den här koden.